Stig till toppen av världen

Jag bevittnade precis Kasper gny till i sömnen och stoppa tillbaka nappen på egen hand. Jag stod beredd vid sänggaveln för att assistera som förr, men insåg att jag inte behövdes längre. Han har lärt sig ett knep för att trygga sig själv, utan mig. En litet myrsteg av självständighet som får mig att känna både stolthet och vemod. I ett ögonblick senare behöver han inte min hjälp längre för att bära sin väska till förskolan. Men fram tills det ögonblicket ska jag försöka vara i nuet, i alla andra situationer då han behöver mig för trygghet. Alla situationer som inte involverar en napp.